I morgon är det en vecka kvar tills bf.
Haft sammandragningar länge och förvärkar till och från i några veckor. Men tydligen trivs lillasyster bra där inne i magen. jag har haft ont och inte haft nån energi senaste veckorna. Och det tillsammans med två barn hemma som är full av energi och blivit rätt så ostimulerad senaste tiden. Så nu vill vi bara att hon ska komma ut så jag orkar mer. Jag sover ändå rätt okej på nätterna. Är upp å kissar 1-2 ggr per natt. Så det är tur de. 

Annars så låter jag dagarna bara gå och ser fram emot förlossningen. Är dock mer rädd och nervös denna gång. Är rädd att vi inte ska hinna in till förlossningen med tanke på att det gått så fort dom tidigare gångern. Eller ja det har liksom inte kännts som att det skulle vara så nära som det egentligen varit. Första hann vi vara inne 45 minuter på förlossningen å då hade de ändå skickat hem mig efter en koll på spec. mödravården en timme tidigare. Tur att vi inte åkte hem utan måsta hämta hunden hos mamma å pappa i stan och att det var stopp efter vår väg hem pga lastbilar som inte tog sig fram i snökaos. Annars har han kommit i bilen. Colin åkte vi in vid ett tiden bara för en koll. Men när jag kommer in så känner typ inget, men är öppen 5 cm så blir kvar. Om jag inte åkt in då så har vi nog stannat hemma några timmar till. Han föds efter va 4 timmar på förlossningen. Så vi håller tummarna på att det inte kommer gå för fort denna gång. 

Kommer det igång på natten så ringer vi hit mina föräldrar som får ta barnen. Blir det på dagen så får vi skjutsa dom först oxå sen hem och byta bil på något vis eftersom de behöver ha en av våra bilar som det finns bilstolar i. Aja det löser nog sig. Annars får dom åka hit å hämta den sen. Det är inte bara när man har syskon hemma. Vi har iaf packat kläder å så till dem så det är bara ytterkläder som måste packas när det är ddags.Vår egen bb väska är väl oxå lite sådär halvpackad 🙈 kommer inte bli nå stressigt när vi ska iväg 😂🙈